Hej alla Olivias läsare, Moa här. Sitter på engelskan med fröken uppsala här brevid mig och jag tänkte göra ett litet gäst inlägg.

För några månader sen ,på skolavslutningskvällen för att vara exakt ledde lite för mycket alkohol till ett litet berusat samtal. Då man öppnade upp sig lite mer än man skulle ha vågat annars. Ni vet att det händer att man vaknar upp dagen efter och tänker - jävlar det där skulle jag aldrig ha sagt.  När jag vaknade upp den dagen efter i juni kände jag verkligen inte så. Nej nej verkligen inte, jag tänkte att jag verkligen tyckte om den här människan jag pratat med "påriktigt" för första gången, Oliva dvs. Det krävdes ytterligare ett sådant här fyllesamtal innan vi tog oss samman och gick och fikade.
Nu är den här jäntan min vän. Jag har kommit att älska hennes randomness(ni som har läst den här bloggen vet att jag pratar om) och att vi är så lika. Det visade sig nämligen att jag och kvinnan har exakt samma komplex! Hur som helst gillar dig you beautiful bastard, trots dina uppsala dialekt ♥