Sitter och jobbar på en spellista åt Alice. Och Amanda ska också få den. Little pieces of Olivia's mind. Troligtvis kommer inga låtar vara tillräckligt bra för dem, men jag bryr mig inte. Poängen är att de ska tänka på mig när de lyssnar på dem. Poängen är att de ska börja gråta för att de blir påminda om mig. Så det så. För det gör jag, jag gråter när jag lyssnar på listan Alice har gjort till mig. Det är trevligt. Det visar att jag iallafall har några känslor kvar.

Studentmössorna kom idag. Lycka. Det är inte länge kvar nu. Snart behöver jag inte bo kvar här. Snart kan jag skapa mitt eget hem någon annanstans. Jag längtar.